Eftersom System 1 fungerar automatiskt och inte kan stängas av med blotta viljan är det ofta svårt att förhindra misstag hos det intuitiva tänkandet. Snedvridningar kan inte alltid undvikas, eftersom System 2 inte nödvändigtvis uppmärksammar misstaget. Även om felsignaler föreligger kan felen bara förebyggas med hjälp av System 2:s ökade kontroll och ansträngning. I det dagliga livet är kontinuerlig vaksamhet inte alltid att föredra och framför allt är det opraktiskt. Att ständigt ifrågasätta sitt eget tänkande skulle bli oerhört tröttsamt och System 2 är alldeles för långsamt och ineffektivt för att kunna ersätta System 1 vid rutinmässiga beslut. Det bästa vi kan åstadkomma är en kompromiss: att lära oss känna igen situationer där misstag ofta begås och att anstränga oss för att undvika misstag när mycket står på spel. (Location 576)
En signifikant skillnad i intellektuell förmåga konstaterades: de barn som hade uppvisat större självkontroll som fyraåringar fick betydligt högre poäng i intelligenstester49. (Location 1033)
Som kognitionsforskare har betonat på senare år har kognitionen en kroppslig aspekt: man tänker med hela kroppen53, inte bara med hjärnan. (Location 1124)
Enligt dagens uppfattning om hur det associativa minnet fungerar händer mycket på en och samma gång. En tanke som har aktiverats väcker inte bara en enda ny tanke. Den aktiverar många tankar, som i sin tur aktiverar andra tankar. Och dessutom kommer bara några få av de aktiverade tankarna att registreras i medvetandet; det mesta av det associativa tänkandets arbete sker i tysthet och dolt från vårt medvetna jag. Föreställningen att vi har begränsad tillgång till vårt intellekts maskineri är svår att acceptera eftersom den strider mot vår erfarenhet, men den är inte desto mindre sann: du vet mycket mindre om dig själv än du tycker att du gör. (Location 1137)
Prajmingeffekten tar sig många former. Om tanken på EAT råkar finnas i ditt medvetande (vare sig du är medveten om det eller inte) kommer du att känna igen ordet SOUP snabbare när det sägs med en viskning eller skrivs med ett svårläst typsnitt. Och du är naturligtvis mentalt förberedd inte bara på tanken på soppa utan även för en mängd matrelaterade tankar, som gaffel, hungrig, fet, kost och kaka. (Location 1154)
Detta märkliga prajmingfenomen – att en tanke kan påverka en handling – kallas ideomotorisk effekt. (Location 1178)
Sådana ömsesidiga kopplingar är vanliga i det associativa nätverket. Om man till exempel är road har man en benägenhet att le och ler man känner man sig vanligen road. (Location 1188)
Enkla, vanliga gester kan omedvetet påverka våra tankar och känslor. I ett försök fick deltagarna lyssna till meddelanden59 genom nya hörlurar. De fick veta att syftet med experimentet var att testa kvaliteten på ljudutrustningen och instruerades att röra huvudet fram och tillbaka för att upptäcka eventuella brister i ljudet. Hälften av deltagarna blev tillsagda att nicka medan den andra hälften skulle skaka på huvudet. Meddelandena de fick höra utgjordes av radiokrönikor. De som nickade (en jakande gest) hade en benägenhet att acceptera innehållet i meddelandet de hörde, medan de som skakade på huvudet tvärtom oftast motsatte sig det. (Location 1198)
Personer som nyss uppmanades tänka på en handling som de skäms för har större benägenhet att fylla luckorna så att orden WASH och SOAP bildas än att se möjligheten till orden WISH och SOUP. Och blotta tanken på att sätta dit en kollega gör människor benägna att köpa tvål, desinfektionsmedel och tvättmedel hellre än batterier, juice eller chokladkakor. Känslan av att ens kropp är besudlad verkar väcka lusten att göra den ren, en impuls som kallas ”Lady Macbeth-effekten”63 (Location 1246)
när vi känner oss illa till mods och är olyckliga förlorar vi kontakten med vår intuition. (Location 1541)
Den store komikern Danny Kaye fällde en gång en replik som jag har burit med mig sedan tonåren. På tal om en kvinna han ogillar säger han: ”Hennes favoritställe är att vara utom sig och hennes favoritspel är att dra förhastade slutsatser.” Repliken dök upp, vill jag minnas, i mitt första samtal med Amos Tversky om rationaliteten hos statistiska intuitioner, och med tiden har jag kommit att tycka att den ger en träffande beskrivning av hur System 1 fungerar. Det fungerar att dra snabba slutsatser om slutsatserna normalt är korrekta och priset för ett enstaka misstag är acceptabelt, eftersom man då sparar mycket tid och möda. Däremot är det riskabelt att dra snabba slutsatser när situationen är obekant, insatserna höga och det inte finns tid att samla in ytterligare information. Det är i sådana situationer som intuitionen riskerar att begå misstag, misstag som hade kunnat undvikas genom ett medvetet ingripande av System 2. (Location 1770)
Tendensen att tycka om (eller tycka illa om) allt hos en person – även sådant som man inte har en aning om – kallas haloeffekt. (Location 1830)
Det är informationens stringens, inte dess fullständighet, som avgör hur bra en berättelse blir. Faktum är att det är lättare att finna ett logiskt mönster i det man vet om man inte vet så mycket. (Location 1968)